mail till henrik:

du vet att jag älskar dig mer än allt annat som existerar på denna planet.
och om det skulle finnas, vilket du vet att jag stakt tror, människor som oss i ett annant solsystem, så vinner du över dem också, till och med alla deras "jolies" & "deppar".
vårt onödiga lilla tjafs över telefonen för några timmar sedan, ja, vad spelar det för roll om hundra år? och frågan är om det ens har någon större betydelse ens nu, inte för mig i vilket fall.
visst, jag blir irriterad när du inte litar på att jag kan fixa saker, speciellt när det är jag som är hemma om dagarna, med en mobil där kostnaden inte blir så fruktasvärd.
jag vill att vi ska vara det teamet vi faktiskt är, så låt mig få hjälpa till. du sa tillexempel att du skulle ringa "eon" efter deras hämska bemötande & behandling gentemot oss.
så jag sa fine, gör det du, men glöm inte att skälla ordentligt så vi får någon form av kompensation; mindre siffror på fakturan var ett förslag. men ringde du?
jag skriver inte detta för att gnälla, men jag vill bara påpeka att du har så mycket annat för dig om dagarna, du har ju ett krävande jobb sweetie, det har inte jag.
anyway, jag vill inte bråka med dig, aldrig, men ibland är det nyttigt med lite tjafs, i varje fall så länge det inte är mer än just det.

jag hade en tanke att skicka med några bilder på oss, men jag kunde inte hitta usb-kabeln till din kamera, kunde inte ens hitta den så...

funderar på att skriva en sång eller dikt om min kärlek till dig, vi får se vad det blir. kanske kan du göra musik av den sedan.



ÄLSKAR DIG! // varna kyssar från din fästmö*


***

whatever

det är meningen att man ska skriva ofta i sådana här bloggar, & det var väl min tanke med det hela från början. men ganska snart insåg jag att det ganska ofta kommer så mycket annat i vägen.
visst, det handlar om prioriteringar, men jag vet inte riktigt om jag ens vet vad jag vill när det kommer till att bestämma vad som ska gå före & vad som får komma i skym undan.
äsch, vad babblar jag om?
det jag inte vet är ju synnerligen mer komplicerat än vad var mina viktigaste värderingar ligger. det handlar snarare om mitt fuck'ed up mående. det och att jag är så inbunden i mitt egna skin, så hopknuten från tid och rum.
visst, jag kan skriva om hur mina dagar har varit, vad jag sysslat med, vilka jag träffat samt vilka häpnadsväckande saker som hänt mig m.m.

och nu kom en ytterst viktig problemlösning vad gäller min dator i vägen för ytterligare beskrivningar. tack johan.
om jag bara kunde få ljudet att fungera på den här satans laptopen, så skulle allt vara perfekt för ikväll. eller ja, jag är ju aningens hungrig. det får väl bli lite mer mellanfil med ”fitness & fruits” toppat med lite kalaspuffar.

egentligen hade jag tänkt skriva om hur dessa måndagar alltid lyckas bli så sjukligt långa, & hur just denna hade ett så otroligt mycket bättre mellanslutskede; henrik mötte mig vid t-centralen i stockholm, vi han prata, mumsa lite mat & kyssas farväl tills på fredag, då han åter kommer & sover bredvid mig istället för scrubs.
men det var även en mängd andra viktiga saker som hände i de där korta 43 minuterna innan mitt 20:06 tåg till örebro lämnade stationen. saker som inte kan beskrivas i ord, eller möjligtvis ett: KÄELEK.

ursch, nu är jag egentligen riktigt trött, men som vanligt infinner det sig ingen lust att gå till sömns själv, & speciellt inte nu när ljudet fortfarande inte fungerar på den här maskinen till dator.
så än en gång efterlyser jag någon som kan tänkas kunna lösa detta irriterande problem.
maila mig gärna: missrgran@hotmail.com eller borderiz@hotmail.com, helst den förstnämnda, eftersom jag försöker byta till den.

onödig info: när jag böjade skriva var klockan runt 23:43 och nu är hon 02:15.

***