ofta funderar jag på att starta en till blogg, en helt anonym där jag verkligen kan berätta och beskriva den verklighet jag lever i. få er att se hur hemska dagarna oftast är på grund av det sätt jag tvingas leva. hur jag varje dag vaknar och hur jag på alla extremt stressande och påfrestande sätt måste kämpa för att få allt att gå ihop. eller snarare INTE får det att gå ihop.
många tror att jag fungerar, att det är en del jobb, men att jag i slutet av dagen faktiskt har det helt okej.
så är inte fallet, snarare långt ifrån.
det är till och med galet svårt att ens skriva det här utan att säga för mycket.
är så fruktansvär rädd hela tiden. men det värsta är nog ändå att jag inte har någon kontroll, utan hela tiden står i beroendeställning till andra. jag vill ta tillbaka makten till mina egna händer, till min egna själ.
***
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Att följa med dig i din vardag, är spännande. Jag tror jag kan förstå ngra av dina rädslor ibland.
Jag läser din blogg dagligen...
Skicka en kommentar